Det mänskligt väldiga

Det mänskligt väldiga Att komma fort fram anses som tidens största dygd. Jan Olof brukar säga, att det är bättre gå sakta och kommai tid, än att rusa häftigt och komma för sent. Själv går han alltid sakta och tar tid på … Läs mer

Snön har kommit

Snön har kommit ”Jag tar mina skidor och glider in i den skimrande vita vidden.Bergen står som en krans kring synvidden, blågråa och stelnadei frost och snö. Ett lätt dis ligger stilla i luften och suddar ut konturerna till en dröm … Läs mer

Dans

Och dansen går… Dansen är lek och därmed gammal som livet självt. I bibeln talas om dans. Alla vilda folk dansar. Jag har sett gamla kossor dansa av glädje om våren, när de kommit ut i sol och grönska. Kalven … Läs mer

Den stora kärleken?

    Det hände i mars månad – Så konstigt har jag aldrig sett, sa han. Det är en fågel som sjunger. Och det är en fågelhona som ligger på ägg. Aldrig har jag sett på maken. Och mitt i … Läs mer

Vinterns antågande

Den hemliga vägen Här och där ligger ett tunt puder av snö i norrsluttningarna. Det kom i form av snöblandat regn i bygden. Här var det ett lätt snöfall, och mildvädret har inte orkat med att utplåna dess spår. Det … Läs mer

Septembermorgonen?

Septembermorgon Aldrig står himlen så svindlande klar, så glänsande hög som en molnfri septembermorgon.Som eldspiror sträcker sig grantopparna i glödande ljus mot den isblå himmelskupan.Vart solens eldspjut tränger sig fram mellan stammar och grenverk, blir allt som förnyat. De olika … Läs mer

Soluppgången

– Jag skulle vilja lära folk att se på soluppgången, säger Albert Viksten, där han står mot en fond av blånande skogsvidder med blänk av Ljusnans speglande vatten.             Vy Vallåsen

Vintern

  Vinterdagar En dag steg vintern fram ur höstmånadernas gråa dis. Snön föll i stora flingor på den frusna marken. Ett nytt ljus som även kunde genomtränga det kompakta nattmörkret smög fram ur det vita snötäcket, ur stjärnljuset och det … Läs mer

Alberts jul

Jul på Kronbacka ”Ljusnan i vinterskrud. Gråströmmen inte grå utan svart och björkarna fulla av rimfrost som ett orörligt broderi tryckt på himlen. Dagen är kort och det lider mot jul.” Så inleder Sven Viksten sin berättelse Jul på Kronbacka. … Läs mer

Våren…

Vårlängtan. I våra breddgrader slår den ut som en frostblomma redan vid julen, lever i ständig förnyelse under vintermånaderna, smälter bort av rumsvärmen, förnyas i andra former under natten för att åter raderas bort i smältvatten nästa dag. Att vänta … Läs mer