Snön har kommit

Snön har kommit

”Jag tar mina skidor och glider in i den skimrande vita vidden.
Bergen står som en krans kring synvidden, blågråa och stelnade
i frost och snö. Ett lätt dis ligger stilla i luften och suddar ut 
konturerna till en dröm i köld. Från byarnas hus står rökarna
som vita pelare upp mot det giftgröna himlavalvet, stelnat och
livlöst som buteljglas. Solen arbetar sig med möda över berg-
topparna i söder och strör ut ett livgivande rosaskimmer över
snön, i vars fördjupningar koboltblåa färgnyanser sjunker ned
liksom i rädsla för solstrålarna. Rökpelarna färgas i guld och
rosa.
Här efter stigen gick jag senast fram vid älven under hög-
sommarens glans. Blärornas röda stjärnor lyste vänligt mot mig.
Jättestora ormbunksblad vajade sakta för en omärklig vind. De
liknade miniatyrskogar av palmer. Och skogsnävan mognade
och slungade ut sina frön som projektiler mot den livsbeja-
kande jorden.
Hur annorlunda är det inte nu. En helt ny värld omger mig.
Sommarens prunkande rikedom har gått till vila under snöns
skyddande täcke. En livsfientlig vind biter i min kind och skid-
stavarna skriker som pinade gastar i den av kölden packade
snön. Buskarna böjer beskedligt och till synes hopplöst sina
smidiga grenar ned över vägstigen under frostens tyngd. När
jag rör vid grenarna, ruskar de av sig sin skimrande kristall-
börda, vaknar liksom till medvetande och sträcker upp sig som
i förvåning över att någonting ännu rör sig i deras närhet. En
hermelin har spårat upp den orörda snön. I långa skutt har
han saxat hit och dit. Så försvinner spåret vid en tuva. På bak-
sidan tar spåret vid igen. Ett par bloddroppar lyser som rubi-
ner i snön.Ett drama har utspelats. Striden för livets bestånd
har krävt ett annat liv under snöns skyddande täcke.”

Den stora kärleken, avsnittet Snön har kommit

Kommentarer inaktiverade.