Moln?

”Då började våren. Den kom som ett språng ur de blå skyarna till vår bygd vid älven…
Molnen sänkte sig regntunga likt en blå fågel över sitt rede, men genom dunskyarna
avtecknade sig bergen som en dröm i blått.”
(Ur Spelet under skyarna)

”Det var som om hela världen hade blivit ny, och vildgässens basröster ropade ut nyheten från
blåa molntäcken, som långsamt släpade sina mantelfållar över de närmaste bergen.”
(Ur Blå gryning)

”Molnen är utan gensägelse skapelsens mest storslagna dekorativa konst. Variationen i
form och färg saknar gränser. Med säkerhet torde ännu aldrig ett moln ha liknat det andra
fullständigt.”
( Ur Så kommer gryningen)

”Över bergen i väster står en väldig molngubbe. Den krummar sig samman, sväller ut på
bredden, skjuter ut knubbiga armar åt alla håll, fångar de kringflygande vita molnduvorna i
sin famn, slukar dem och sväller ut ytterligare.”
(Ur Bäverbäcken)

”Sakta segla några bomullslätta moln i sina ljusröda aftonklänningar högt över skogens
toppar.”
(Ur Striden för livet)

”Det där molnet, som vattrar sig så fint som om det vore stänk av vispad grädde och som står
stilla likt en ofantlig solfjäder från horisonten i sydväst, det är ett moln, som intresserar.”
(Ur Timmer)

De vita sommarskyarna ter sig ”som festklädda lustjakter på ett ändlöst hav”
”Skyarna seglar som stolta skepp eller rosafärgade kajaker över skogstopparna. Morgonen brinner i de svajande seglen”
(Ur Bäverbäcken)

Med ljusspelet blir molnen ”purpurröda draperier” (Bäverbäcken) , försedda med ”förgyllda bårder” (Timmer), får bräm ”av solljusets silver”(Drama i norr).

Kommentarer inaktiverade.