Den stora kärleken?

 
 

Det hände i mars månad

– Så konstigt har jag aldrig sett, sa han. Det är en fågel som sjunger. Och det är en fågelhona som ligger på ägg. Aldrig har jag sett på maken. Och mitt i smällkalla vintern.

Jägmästaren blev intresserad och ville själv se undret. De följdes åt till platsen.
 
– Det är inget märkvärdigt. Bara en korsnäbb. De har ungar när det passar. Även tidigare på vintern när det finns kottar och skogsfrö att äta. Men intressant var det, sa jägmästaren.

Skogman började åter att barka. Men det var som om det inte ville sig på något sätt.
Barken var som fastkittad vid veden. Och inte hade han någon kraft i armarna heller. Det var mest tankarna som arbetade, och då känner sig nävarna nästan överflödiga.

Han funderade på livet. Inte sitt eget och medmänniskornas som han annars brukade göra. Han grubblade på livet i allmänhet, varelserna som fanns på sidan om människorna. Att ställa till med att bygga bo och para sig och lägga ägg mitt i smällkalla vintern, det måste finnas en förklaring. Ja, jägmästaren hade ju talat om kottar och tallfrö. Men i alla fall, det finns mycket underligt som man aldrig tänker på.

Men korsnäbben fortsatte att sjunga. Ibland satt han uppe i grantoppen och än svävade han ut i den frostiga luften och lät sina kärlekstoner flöda i ett lidelsefullt kvitter. 

Visste Skogman, att det var en sång till den stora kärleken?
 
 Den stora kärleken, avsnittet ”Det hände i mars månad”

Kommentarer inaktiverade.